Hur letar man reda på hundratals finländska reseaffischer? Magnus Londen vet, han har spårat upp affischer runt hela världen.
Journalisten Magnus Londens passion för finländska reseaffischer blossade upp för många år sedan.
– Som så mycket annat här i livet startade Come To Finland-projektet av en slump. När Helsingfors var kulturhuvudstad år 2000 råkade jag se en fantastisk affisch och börja bolla med idén att samla finländska reseaffischer i en bok.
Finländsk stolthet
Vad är det som är så speciellt med reseaffischer då? Det är värt att förstå den historiska bakgrunden. Under många år förlitade sig finländska reseföretag, städer och semesterorter helt på affischen som marknadsföringskanal. Det engagemang som lades ner syns tydligt i varje enskild affisch. Begrepp som ”Off The Beaten Track” och bokens titel ”Come To Finland” har sina ursprung i sloganer i den tidiga affischkonsten.
Londen betonar att det bokstavligen handlar om en finländsk kulturskatt, något som varje finländare har orsak att vara stolt över.
– När jag jämför de gamla finländska reseaffischerna med utländska affischer blir den finländska passionen för grafisk design så uppenbar.
Jakten på de försvunna affischerna
Åren gick och affischernas betydelse minskade. Som med så mycket annat ”omodernt” hamnade affischerna i arkiv, källarlager och hos enstaka samlare och museer. Dessvärre var skräpkorgen också ett flitigt använt arkiv. Intressant nog har de finländska reseaffischerna inte bara återfunnits i Finland utan till stor del utomlands. Material har projektgruppen letat fram hos museer, arkiv och samlare runtom i världen.
– Vi var så naiva att vi trodde de flesta affischerna skulle finnas snyggt och prydligt arkiverade i till exempel Nationalmuséet, men så är det inte. En del har hittats där, men de riktiga guldkornen har vi hittat på ganska oväntade ställen, skrattar Londen och fortsätter:
– I till exempel National Library of Congress i Washington hittade vi några ovanliga affischer, en samlare i San Fransisco hade några andra och i norska Trondheim har vi hittat en verklig Finlandsvän med en imponerande samling.
Med Internet runt världen
Londen konstaterar krasst att den här omfattningens projekt skulle vara omöjligt utan Internet.
– Det är en lockande tanke att få resa jorden runt och samla in material, men tyvärr förblir den en önskedröm. Med e-post och webben går det ändå att med en rimlig budget lokalisera material och kontakta samlare. Men Internet är bara ett arbetsredskap, jobbet måste du göra själv. Man kan lugnt säga att själva insamlandet av materialet tar över 80 procent av tiden.
Dessutom har Londen och projektgruppen fått en gammal sanning än en gång bekräftad: Den personliga kontakten är avgörande.
– Det finns inga genvägar i ett sådant här arbete. När du skickar e-post eller ringer något museum är du ändå anonym och den du talar med har oftast en inbyggd skepsis. Först när du träffar personen verkar det som om vår entusiasm smittar av sig. Våra ivrigaste hjälpare har just varit de som först verkat fullständigt ointresserade. Oftast för att de är så stressade. Du måste få in foten mellan dörren.
En drivkraft utöver pengar
Till slut, vilken är drivkraften bakom ett så här stort projekt, att i dag ha ett aktiebolag med flera anställda? Att locka investerare, att etablera samma koncept även i Sverige? Finns det stora pengar att hämta?
Den verkliga drivkraften, säger Londen, är nog visionen att kunna visa världen en finländsk kulturskatt som håller på att gå förlorad – men att ständigt arbeta i gränslandet där kultur och business möts.
– Varje affisch är en konstnärlig tolkning av en specifik plats i Finland. Vi måste komma ihåg att varje affisch har haft sin början i att konstnären funderat länge på ämnet, unika säljargument, styrkor och svagheter. Mer konkret kan knappast passion uttryckas, analyserar Londen.
Allt redan funnet?
Men än idag, tio år efter att Londen spanade in den där första affischen? Är allt redan funnet?
– Det har vi trott … många gånger. Men så dyker en ny plötsligt upp. Vi har garanterat hittat 99 procent. Men vi kommer aldrig att komma upp till hundra. Det inser jag nu, skrattar Londen.
Och drömaffischen, vilken är den?
– Min överlägset största dröm är att hitta Jorma Suhonens försvunna Hogland-affischer som han ritade i slutet av 1930-talet. För i de affischerna kombineras mycket av det som jag älskar: Suhonens glamour, Hoglands mystik och de gyllene reseåren i Finlands förkrigshistoria.