Skärgårdsflickan

I slutet av 1920-talet stod FÅA:s legendariske kapten och reklammakare Arnold Neumann inför ett stort dilemma:

Konkurrensen med de tyska rederierna var stenhård. Vad skulle han hitta på?

Svaret fanns – igen – hos affischmakarna. Neumann tog kontakt med den finländska konstnären och skärgårdskännaren Ingrid Ruin (1881 – 1956). Uppdraget var att måla en skärgårdsmö.

Det borde han kanske inte ha gjort. Från bland annat svenska Turistföreningen kom visserligen ett uppmuntrande tackbrev, men i övrigt var det mest raseri från kunder:

”Det här är värre än en naken pinuppa” skreks det i breven som damp ner hos kaptenen. Och vidare: bilden är ”oerhört omoralisk” och den är ”osedlig”.

Men som med allt här i världen lugnade sig folket så småningom. När Ruin målade två affischer till, bland annat en där skärgårdsmön glatt ror iväg i sin roddbåt, hade moralisterna redan hittat annat att förarga sig över.

Nu kanske någon undrar vad som egentligen var problemet med bilden?

Svar: För mycket – alldeles för mycket – bara ben.